Naprapaten vill hitta orsaken till patientens besvär för att sedan behandla och motverka att nya besvär uppkommer. Det är detta som ordet naprapati står för. Ordet kommer av det Tjeckiska ordet "naprapvit" som betyder korrigera och det grekiska "pathos" som betyder lidande. Naprapatin kom till Sverige 1970 genom Björn J: son Berg. Sedan dess har naprapatin stadigt utvecklats och även närmats sig skolmedicinen. Detta har gjort att dagens naprapater har en mycket bred allmänmedicinsk kompetens samtidigt som specialiseringen inom naprapatin är tydlig. Naprapatin har en stark nordisk förankring och är sedan länge den klart dominerande grenen inom manuell medicin i Norden. Idag finns det 750 legitimerade naprapater i Sverige. Utbildningen till naprapat sker vid Naprapathögskolan i Stockholm. Efter fyra års heltidsstudier erhåller man en examinationstitel "Doctor of Naprapathy" utbildningen är ställd under Högskoleverkets tillsyn. Man kan utbilda sig till naprapat i Chicago, Stockholm och Åbo i Finland. Naprapaterna idag har en mycket bred grund att stå på vad gäller såväl medicinska som humanbiologiska kunskaper samt inom naprapatins karaktärsområde, den manuella medicinen, och de behandlingstekniker som den omfattar. Det viktigaste för naprapaten är att göra patienten smärtfri, återställa rörelseförmågan samt spåra och rätta till orsakerna till problemen. Vid det första behandlingstillfället får patienten fylla i en hälsodeklaration innehållande frågor om patientens nuvarande och tidigare sjukdomshistoria. Då genomförs även neurologiska och funktionella tester. I de funktionella testerna undersöker naprapaten hur kroppen, dess muskler och leder, fungerar och rör sig. När testerna gjorts kan naprapaten ställa diagnos. Beroende på vad testerna visat och vilken diagnos som ställts ges därefter lämplig behandling Då varje kropp är unik kombinerar naprapaten ett antal olika tekniker för att uppnå bästa möjliga resultat i varje enskilt fall. Med behandlingen vill naprapaten återställa kroppens naturliga rörelseförmåga, samt återfå normal styrka och koordination i muskulaturen. I slutet av besöket ges rekommendationer om hur patienten själv kan motverka att problemen återkommer i framtiden. Detta genom hemövningar, kost, träning och ergonomisk rådgivning. De flesta människor drabbas någon gång av överbelastningsskador eller akuta skador. Risken för detta är dock mindre om man som utgångsläge har en god muskelfunktion avseende rörelse och styrka. De flesta patienter som söker naprapat har ont i rygg, nacke och axlar. Många söker även hjälp för smärtor i andra delar av kroppen, som tennisarmbåge eller knäskador. Naprapater kan även hjälpa dig med idrott och arbetsskador. Smärta är ett vanligt sätt för kroppen att berätta att något är fel. Vår kropp fungerar som en helhet och vid en skada reagerar kroppen ofta med nedsatt rörelseförmåga för att skydda det onda och skadade området. När patienten inte kan ta ut full rörelse i en kroppsdel, t.ex. i nacken, försöker kroppen kompensera det genom att öka rörligheten någon annanstans, t.ex. nedre delen av ryggen som då får hjälpa till med rotationen åt höger och vänster. Dessa delar kommer då att belastas hårdare, vilket i förlängningen orsakar smärta och värk dels på den primära smärtpunkten samt den sekundära. Dagens stressiga samhälle gör inte att besvären blir färre. Tid för motion och avkoppling får oftast inte plats på schemat. Monotona rörelser, felaktiga lyft och stillasittande statiskt arbete, t.ex. framför datorn, blir allt vanligare på våra arbeten. Förr eller senare säger kroppen ifrån och vi känner av detta i form av trötthet, stelhet, värk och nedsatt rörelseförmåga. Läs mer om naprapatyrket här >>